Silvergruvan - gruvplanering

Taivalhopea Joint Venture (TJV) slutförde mycket detaljerade gruvtekniska planer under slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet. Dessa planer omfattade detaljerade planer för underjordiskoch dagsbrottsuttagning samt för anrikningsanläggning och alla övriga planer för nödvändig infrastruktur vid Silvergruvan. Sotkamo Silvers arbete är starkt baserat på detta befintliga, utmärkta arbete. Vårt huvudsakliga fokus ligger på uppdatering av tidigare planer och på tillsyn av att alla planer överensstämmer med gällande standarder, lagar och förordningar.

Preliminär överblick på det planerade gruvområdets infrastruktur

Sotkamo Silver har redan börjat planera för infrastruktur för gruvområdet. Dessa planer bygger på arbeten som utförs tidigare av Taivalhopea JV. De tidigare planerna omfattar synpunkter och idéer hur olika delar av gruvan ska placeras i regionen. Aspekter som redan beaktats är den preliminära platsen för sandmagasin, anrikningsanläggning, kontor samt underhålls- och lagerutrymmen. Kartan nedan presenterar en vy hur viktiga verksamheter ska ordnas inom gruvområdet. Denna karta visar gruvområdet så som det är presenterat i gruvtillståndsansökan.

Bild 1. Vy över Silvergruvan och gränsen (röd) för gruvtillståndet.

Dagbrott

Silverfyndigheten är underjordisk och utgår från ett 4-5 meter tjockt jordlager. Malmkroppen är cirka 500 meter lång och på den bredaste punkt cirka 100 meter bred. Det planerade dagbrottsområdet kommer att vara cirka 200-300 meter långt och cirka 50-70 meter brett. Det maximala djupet av dagbrottet blir 50 till 80 meter och cirka 300 000 till 500 000 ton malm kommer att extraheras från dagbrottet. Denna dagbrottsfas räcker till för  12-18 månaders drift. 

Underjordsgruva

Detaljerade planer för underjordsbrytning i Silvergruvan slutfördes av Outokumpu i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet. Dessa planer visade redan på den tiden, att bästa brytningsmetod för den typ av malm som finns i Silvergruvefyndigheten är under nivåbänkar med återfyllning. Den befintliga tunneln kan användas för transporter av malm från gruvan till anrikningsanläggningen. Underjordsbrytningen kommer sannolikt att påbörjas samtidigt som dagbrottet eller möjligen några månader senare. När dagbrottsmalmen har uttömts kommer all produktion att ske från underjorden.

De nuvarande indikerade mineraltillgångarna är cirka 3,5 miljoner ton, men Sotkamo Silver tror att de kan öka mängden av brytvärd malm. Sotkamo Silver tror att mängden av brytvärda reserver kan höjas till mer än fem miljoner ton i framtiden. Med uppskattad produktion på 350 000 – 450 000 ton per år skulle detta möjliggöra fortsatt produktion i Silvergruveområdet ett tiotal år. För att förlänga livslängden på gruvan tar Bolaget särskild hänsyn till den djupa förlängningen av mineraliseringen i framtida borrprogram. Denna djupa förlängning börjar på djupet av - 650 meter under markytan och sträcker sig nedåt. Alla borrhål som nådde de djupare nivåerna i tidigare borrprojekt visar att mineraliseringen fortsätter ner under djupet av - 650 meter.

Mineralteknik och metallurgiska tester

Metallurgiska tester och forskning slutfördes vid Silvergruvan som en del av en feasibility study år 1991. Mineralbearbetningstester i laboratorieskala utfördes under 1980-talet av Mineraltekniska laboratoriet hos Geologiska forskningscentralen, GTK (tidigare kallad Statens tekniska forskningscentral VTT). Resultaten visade generellt att mineraliseringen är gynnsam för anrikning med normala flotationstekniker. En uppdatering av historiska metallurgiska tester och anrikningens flödesschema beställdes från GTK Mineraltekniska laboratorium i Outokumpu i början av 2007. Den uppdaterade rapporten mottogs i slutet av augusti 2007 och resultat prövas i det pågående arbetet. GTK är världsledande bland mineral- och metallbearbetningslaboratorier och erbjuder innovativa skräddarsydda lösningar för en mängd olika behov inom gruvindustrin.

GTK har genomfört ett metallurgiskt minipilot-testarbete för Sotkamo Silver under våren 2011 som en del av en genomförbarhetsprocess. Behandlade prover representerar normala inmatningshalter till processen. I ett ’Locked Cycle’ test blev den totala återhämtningen för silver 76,2 % och 90 % för guld.

Enligt Geologiska forskningscentralen är Silvergruve -malmen i allmänhet enkel att anrika, med en enkel process och med rimlig reagensförbrukning kan mediokra metallhalter utnyttjas och ge tillfredsställande återvinning. Efter erfarenheter från nuvarande testarbeten har det visat sig att  den tidigare teknikstudien är giltig. Enligt dessa pilottester återjusterades silveråterhämtningen till 86-91%. Den tidigare studien (C/MT/2007/28) har rapporterats av GTK år 2007.

Sammanfattande rapporter finns publicerade på Sotkamo Silvers ABs hemsida: http://www.silver.fi/sivu/en/reports_and_drilling_results/ .

Uppdaterad processbeskrivning ses nedan. Den är hämtad från feasibility-studie rapporten. 

Föreslagen gruvdrift

Bolagets planerade gruvverksamhet vid Silvergruvan bygger på antagandet att cirka 3,5 miljoner ton av tidigare beskrivna 13 miljoner mineraliserat material är finansiellt hållbar malm. Vid nuvarande tidpunkt uppskattas den mängd berg som årligen ska brytas till 350 000 – 450 000 ton. Den tillämpade brytmetoden kommer att vara skivpallbrytning med med återfyllning. Den planerade anrikningsmetoden kommer att vara konventionell flotationsprocess, vilket kommer att producera två typer av koncentrat: zink och bly-silver. Den årliga projicerade koncentratsproduktionen uppskattas till mellan 4 000 – 5 000 ton. Gruvavfall från flotationsprocessen kommer att lagras i 2-3 partitioner i ett sandmagasin som byggs inom området. Storleken på sandmagasinet beräknas vara 50 till 100 hektar.

Under gruvans livstid kommer malmen att brytas både ur ett dagbrott samt från underjordisk gruvdrift. Dagbrottets produktionstid kommer att vara 12 till 18 månader, och samtidit kommer verksamheten att flyttas under jord. Under den första fasen kommer malmuttag ske samtidigt från både dagbrottet och den underjordiska verksamheten. Det föreslagna området för dagbrottsverksamheten blir fem hektar i slutet av produktionsperioden.

Den beräknade livslängden på gruvan är 8 till 10 år (JORC 2012 kompatibel). Det föreslagna gruvområdet kommer att omfatta alla nödvändiga anläggningar och byggnader som behövs för att genomföra gruvdrift och kommer att bestå av anrikningsanläggning, koncentratslagringsanläggning, underhålls- och verkstadsområden, kontor, parkering, transformatorstation och entreprenörslager. easibility studien gjordes under 2014. Den har bestått av beräkning av den preliminära resursuppskattningen, slutförande av en miljöbaslinjestudie, uppdatering av anrikningsanläggningen, utarbetande av en teknisk gruvplan och finansiella beräkningar. Bolaget planerar att börja gruvkonstruktion under 2015. Produktionsstart väntas i under 2016.

 

Bilden nedan: Ett Första utkast till en underjordisk utveckling