Metallmarknad

SE ÄVEN RAPPORT: Precious and base metals overview - Trends and facts for silver, gold, zinc and lead


Värdet av Sotkamo Silvers mineraltillgångar påverkas mest av prisutvecklingen på silver, guld och zink. Pris på basmetaller (zink, koppar, aluminium, etc.) och silver påverkas starkt av global industriekonomi. Priset på silver följer dock ett något annorlunda mönster. Efterfrågan på guld drivs främst av privat konsumtion eller privata investeringar, medan efterfrågan på silver påverkas starkt av den industriella efterfrågan. Dock sammanfaller stark industriell ekonomi och hög privat konsumtion ofta.

Metallpriserna är begränsade neråt genom brytnings- och anrikningskostnader, men har ingen teoretisk gräns för uppsidan. Kursutvecklingen för basmetaller var uppåt från år 2002 till mitten av 2008, men föll under hösten 2008. De återhämtade sig dock under 2009. Utbud av basmetaller ökar med viss fördröjning på grund av långa ledtider från prospekteringstillstånd till gruvdrift och även på grund av de prospekteringsbudgetar som reducerades kraftigt i början av 2000-talet, då metallpriserna var betydligt lägre.

Långsiktig metallefterfråga

Den långsiktiga efterfrågan på metaller drivs av makroekonomiska förhållanden. Figuren nedan visar tillväxt "BNP per capita per år" år med jamförelse med olika länder fram till 2010 och hur den förväntade tillväxtlinjen förväntas följas av Kina i förhållande till andra länders tillväxt. Indien halkar tills vidare efter.

Figuren visar att om Kina och Indien följer samma trend som flera välutvecklade länder kommer de möta en period av stark ekonomisk tillväxt under kommande decennier.

Figuren nedan visar att zink konsumtionen har ökat kraftigt i Sydkorea och i USA när BNP per capita tillväxten har gått från 5 000 till ca 12 000 USD per år.

Om Kina och Indien följer samma historiska mönster av inkomster och metallkonsumtion som USA och Sydkorea skulle efterfrågan öka avsevärt i dessa länder.

En ökning av 3-5 miljoner ton zinks konsumtion i Kina och Indien motsvarar cirka 35 procent av den globala konsumtionen år 2008 (11,5 miljoner ton). Naturligtvis skulle en långsammare tillväxt bromsa utvecklingen, vilket i sin tur skulle ha en dämpande effekt på priset av basmetaller. Med förväntad stark tillväxt i stora ekonomier finns det dock förutsättningar att metallpriser stabiliseras på en historiskt högre nivå.

Silver

Silver (Ag) är den vanligaste av ädla metaller. Silvret har den högsta elektriska ledningsförmågan av alla element och den högsta värmeledningsförmågan av alla metaller.

Även om silvret är mest känt som material till smycken och prydnadsföremål, utgör industriell användning över hälften av all konsumtion. En fjärdedel av konsumtionen är elektrisk eller elektronisk användning, till exempel till tangentbord, kablar eller silveroxidbatterier. Övriga industriella användningsområden av silver är till exempel som katalysator i kemiska reaktioner eller för optisk användning som reflekterande material i speglar eller solpaneler. Silver används också vid vissa tillämpningar på grund av dess antibakteriella egenskaper. I takt med digitalkamerans utveckling har efterfrågan på silver i filmbranschen halverats under de senaste tio åren, vilket har balanserats genom en starkare efterfrågan från andra användningsområden.

En stor del av den ökade efterfrågan kommer från smyckemarknaden i BRIC-länderna, där silversmycken är mycket billigare och ofta mer moderna än guldsmycken. En ytterligare del av efterfrågan som har ökat kraftigt sedan slutet av 2003 är investeringar i silver. Fördröjningen i förhållande till guldinvesteringar är ungefär två år, men orsaken till investeringar är densamma: skydd mot svagare dollar och förväntad hög inflation. Utveckling av dollarkurs och inflation under 2015 kommer att avgöra hur silverinvesteringarna utvecklas.

Översikt av silvermarknad

Silvrets gruvproduktion, varav största delen kommer från gruvor av oädla metaller och från guldgruvor, ökade under 2010 med 3 % på årsbasis (742t).  Utbud på återvunnet silver minskade på årsbasis med 6 % (-772 t) och försäljning från statliga och andra offentliga sektorer ökade med 50 % (250 t).  Detta gav en platt silvermarknad för 2010 i förhållande till 2009, efter två års tillväxt.

Gruvproduktionen står för 65 % av total produktion av silver och har ökat sedan 2005. Emellertid kommer det mesta av silverproduktionen som biprodukt från flermetallgruvor och guldgruvor. Därför är silverutbudet beroende på priser av basmetaller och guld och projekten inom dessa områden. Produktion från primära silvergruvor ökade under 2010 mest i Mexiko och det blev världens största producent. Världens produktionsuppdelning illustreras i diagrammet nedan. Den största silverproducerande gruvan var BHP Billitons Cannington silver-bly-zinkgruva i Australien. Det största silverproducerande företaget är dock Industrias Peñoles som stod för 8 % av världsproduktionen, se figur nedan.

Bild nedan: De 40 största silverfyndigheter och silverproducerande gruvor i världen. Reserver och tillgångar (Moz).

x1,000,000 Oz

 

Mexiko, världens ledande silverproducent ökade sin silverproduktion med 24 % till 4 411 ton under 2010 från 3 554 ton under 2009. Silverproduktion minskade i Peru (6 %) och i Kina (21 %) som är världens andra respektive tredje största silverproducenter. Regionalt under 2010 ökade silverproduktionen med 14 % i Oceanien (främst Australien) till 1 880 ton från 1 650 ton under 2009 och med 11 % i Afrika till 432 ton från 390 ton under 2009. Enligt uppgifter från Silver Institute (2011), ökade silvermängden producerat silver från primära silvergruvor med 5 % till 6 950 ton under 2010 från 6 600 ton under 2009. Silvermängden producerat från guldbrytning minskade med 4 %, silver producerat från kopparbrytning minskade med 3 %, och silver levererat från bly/zinkgruvedrift ökade med 5 %.

Silverproduktion i Sverige under 2010 var 270 ton och i Finland 70 ton. (USGS, 2010 Minerals Yearbook).

Bilden nedan: Silvergruvproduktion per stat under 2010 (Raw Materials Group)

 

 

 

 

 

 

 

 

Under hela 2010 fokuserade investerare starkt på efterfrågan på silver som ETFer (Börshandlad silver indexfond; engelska: ETF eller Exchange Traded Fund), mynt och andra investeringar men man sett efterfrågan minska något, -1,6 % per år, vid sidan av den fortsatt stark efterfrågan på smycken och för industriellt bruk, t.ex. i den elektroniska industrin, särskilt i solenergisektorn, där silver används i solceller av kristallint kisel. Under samma period har det genomsnittliga silverpriset stigit 38 % per år.

Historiskt har fotografering varit en viktig källa till efterfrågan, men med ankomst av digitalkameran har detta stadigt minskat sedan 2001 och är nu bara 12 % av den totala efterfrågan, (22 % under 2001). Nya användningsområden från den alternativa energisektorn har dock ökat efterfrågan av silver.

Kina blev nettoimportör av silver i slutet av 2009 och fortsatte så på månadsbasis under 2010 trots att landet är världens tredje största producent av silver. Med Kinas förväntade tillväxt väntas denna nettoimportstrend fortsätta.

Världens gruvproduktion av silver var 23 100 ton under 2010, en ökning av 5 % från de reviderade 22 000 ton silver som producerades år 2009.

Marknadsbalans (ton Ag) Källa: RMG 2011

Marknadens efterfrågan på silver har fortsatt gett överskott under senaste decenniet, I genomsnitt 16 % av utbudet och 19 % av efterfrågan sedan 2001. Under 2010 ökade överskottet med 2,6 % per år och nådde sitt största överskott på knappt 7000 ton. Faktum är att detta hände under det år när den näst högsta prisökningen inträffade, endast överskriden av ökningen från mellan 2005 och 2006, vilket berodde på investerares intresse och investerares spekulation på marknaden. Höga priser och geopolitisk risk kommer att upprätthålla sådana investeringar i silver och efterfrågan på silver. (RMG 2011)

Figur nedan: Source RMG 2011

Silvermarknadens överskott balanserar inte. Efterfrågan överstiger utbudet. Detta innebär att marknaden är mycket svår att studera. Det finns silverflöden av betydande storlek i samband med den inofficiella marknaden, såsom smugglad eller stulen metall. Det finns sektorer som inte kan mätas. Dessa sektorer inkluderar investeringar eller så kallad tackhamstring. Överskottet återspeglar inte totala långa eller korta positioner som innehas av hedgefonder eller spekulationer under slutet av året. 

Världens silverkonsumtion ökade med 15 % till 32 900 ton under 2010 från 28 700 ton under 2009 (Silver Institute, 2011), och industriell efterfrågan översteg investerares intresse. Solcellsindustrin har blivit en betydande industriell användarsektor av silver och förväntas bli ännu mer betydande i framtiden. Användning av silver inom fotografiska tillämpningsområden fortsätter att minska, men denna minskning har börjat plana ut då silverinnehållande papper fortfarande används för högkvalitativa pappersutskrifter från digitala källor. (USGS, 2010 Minerals Yearbook)

Användningen av RFID för att spåra lager och transporter förväntas öka, inklusive silverbaserade taggar med hög datakapacitet, samt läsare och datasystem. Silveroxidbatterier och elektriskt ledande bläck använs alltmer inom elektronikindustrin. Tack vare dess antibakteriella egenskaper förväntas silver ha ökad användning inom medicinska tillämpningsområden. Nanopartikelsilver väntas också se ökad användning inom industriella tillämpningsområden och antimikrobiell silverteknik förväntas användas till tangentbord, papper, pennor och telefoner.  Silverbaserade biocider förväntas bli alltmer använt och indikerar på ny generation av säkra och miljövänliga användningsområdenför silver vid kontroll av bakteriella, virala och svampinfektioner, på hårda ytor i vattensystem, och som träskyddsmedel. 

ETF- investeringar fortsätter att växa årligen och pekar på fortsatt intresse från investerare. Gruvproduktionen har ökat på grund av nya projekt i Argentina och Mexiko. (USGS, 2010 Minerals Yearbook)

Gold / Silver förhållande

Det finns troligen 15 eller 20 gånger mer silver i jorden än vad som idag är känt, men mycket av detta kan aldrig under några omständigheter vara ekonomiskt lönsamt att bryta. 

Andra förhållanden:

  • 9:1 är relationen mellan silver och guld i årlig gruvproduktion
  • 1:6 är den uppskattade relationen mellan ekonomiskt silver och guld i marken
  • 5:1 är den uppskattade fysiska relationen mellan alla föremål, smycken och andra förmögenhet tillverkade av silver till motsvarande av guld
  • 1:1 är den årliga relationen i investeringsefterfrågan mellan silver och guld
  • 3:1 är den fysiska relationen mellan mynt och tackor i silver vs. i guld

Diagram av prisrelation nedan:

36 year gold silver ratio

Diagram ovan: Prisrelation mellan guld och silver från 1975 till 2013. (källa: goldprice.org)

Guld

Guld (Au) är en ädelmetall och en av de kemiskt minst reaktiva metaller. Guldets unika kombination av fysikaliska och kemiska egenskaper gör det extremt formbart. Guld är en utmärkt ledare av värme och el samt en mycket reflekterande och (som tunn film) genomskinlig metall. Guld korroderar, missfärgas eller rostar inte när det utsätts för syre eller vatten.

Det mesta av allt guld som produceras används inom smyckeindustrin . En hel del används också inom tandvården och resten i halvledare, kretskort och mikrochips inom elektronik- och telekommunikationsindustrin.

Guld produceras i mindre mängd än vad den globala efterfrågan är. Cirka 65 procent av den globala efterfrågan täcks av produktionen i guldgruvor. De återstående 35 procent täcks av centralbankers guldförsäljning och i viss utsträckning av återvinning av guldskrot från smyckeindustri och annan industri. En stor del av världens guld förvaras i centralbanker. Okontrollerad utförsäljning främst från europeiska centralbanker under 1990-talet har haft en negativ inverkan på guldpriset. Sedan år 1999 har de europeiska centralbankerna reglerat sin försäljning som för närvarande är begränsad till 400 ton per år eller till totalt 2000 ton t.o.m. 27 september 2014.

Guldproduktionen har varit relativt konstant under de senaste åren och förväntas ligga kvar på den nivån under de kommande åren. Global prospekteringstakt har tidigare varit låg till följd av låga guldpriser. Antalet nya gruvor med produktionsstart i nära framtid är få och kommer inte att kompensera den naturliga förlusten när äldre gruvor stängs.

I historiskt perspektiv har guldpriset stigit under perioder av osäkerhet och med nedåtgående trender. Under de senaste 20 åren har priset varierat mellan 250–1 500 USD per troy-uns, d v s 31,1 gram. Guldpriset är negativt korrelerad med värdet av den amerikanska dollarn. När dollarn faller tenderar guldpriset att öka.

För att få lite känsla för framtida förändringar i guldpriset är det viktigt att förstå sambandet mellan guldprist, utbud och efterfrågan. Avgörande för ett gruvföretag är det genomsnittliga guldpriset över tiden, medan kortsiktiga fluktuationer är mindre väsentliga.

Prisnivåer år 1999 påverkar guldleveranser än idag, eftersom det ledde till kraftigt minskade prospekteringsaktiviteter. Effekten av minskad prospektering är fortfarande märkbar och kan förklara en del av guldets prisuppgång under den senaste tiden. Däremot var de korta, branta upp- och nedgångar kring årsskiftet 1979-80 i huvudsak en spekulativ företeelse, vilket verkar osannolikt idag tack vare grundläggande förändringar i den långsiktiga efterfrågan.

Zink

Zink (Zn) är den fjärde mest använda metallen i hela världen (efter järn, aluminium och koppar). Zink är en relativt oädel metall och används därför i sin rena form, särskilt som korrosionsbeskyddare i olika tillämpningar: galvaniserade stålprodukter såsom plåt, armeringsjärn eller offeranoder på fartyg eller broar (totalt cirka 50 procent av zinkens användning). Zinklegeringar inkluderar exempelvis mässing, en legering som består av upp till cirka 45 procent zink (cirka 35 procent av all zink används i legeringar). Övriga industriella användningsområden omfattar batterier eller som gjutgods inom bilindustrin. Dessutom används zinkoxid som vitt pigment i färger och som aktivator inom gummiindustrin, och även i solskyddsmedel mot starkt solljus.

Efterfrågan på zink vid tider av ökat välstånd illustreras väl av följande exempel: år 1960 konsumerades cirka 2,5 miljoner ton zink i västvärlden. Volymen mer än fördubblades under en period av ökat välstånd till 5,8 miljoner ton år 2002. Den totala zinkkonsumtionen i utvalda tillväxtmarknader - Kina, Indien, Syd-och Nordkorea, Thailand, Sydafrika, Mexiko och Brasilien - var 233 000 ton år 1960. År 2002 var konsumtionen i dessa länder 3 miljoner ton, vilket var mer än tiodubbling på 40 år. Tidsintervallet valdes för att visa att den ökande metallefterfrågan på tillväxtmarknaderna bara haft marginell påverkan på metallpriserna fram till 2002.